Här

Förändringar är skrämmande, för tänk om man lyckas. Tänk om allt går bra och tänk om man lär sig något och utvecklas?

Vad tar man då vägen?
Är man den man var?
Vad är man om man inte känner igen sig?

Det är så skönt att sitta vid datorn till 2 på natten, få ont i kroppen. Smörja in den med värkkräm, knapra Ibumetin och lite halvhjärtat massera axlarna. Att tycka synd om sig själv när man hör grannarna festa. För oj vad dålig musik de spelar.

Det är skönt att ta på sig sin beiga jacka och ett av sina två par jeans, att tycka en massa om hur folk klär sig men utan att klä sig så själv.

Det är tryggt att veta att man diskar bra, jag gör diskbänken fin och ren och det blänker om den. Och alla blir glada och nöjda och oj vad du diskar fint Jesper!

Det är skönt att aldrig behöva ansvara till fullo för något för då kan jag släppa släppa släppa när det blir svårt. För det är bara jag som blir lidande. Och som trycker in glasflisan lite längre in under nageln.

Och lite till.

Det är så tryggt och bekvämt och skönt och varmt och fisljummet och det luktar ovädrad lägenhet som inte vädrats på 33 år, men det är ju så skönt.

Men nu gör det ont varje dag. Nu lever jag och det känns.
Det smärtar att lära sig saker om sig själv som man inte sett under hela sitt liv.
Det sätter sig som små sparkar i magen och bubblande tårar i ögonen.
Det gör ont varje dag, men för varje spark, för varje bubbel följer störtfloder av lycka, varm sommarljum lycka.

Lycka som doftar kaffe, aloe vera-salva, persika och hundpäls
Almfrön som stormar in på parketgolvet
Blänket av The Mighty Kärleksbollen
Blicken som borrar sig in i hjärtat mjukt mjukt mjukt. Utan minsta smärta glider blicken in
Leendet. Det där som blir lite snett när det är som gladast. Plir i ögonen.

Nu ska jag ut med hundarna och det kommer gå så bra så bra. För nu är jag här.

Här