Dexter

Igår satt Lotta och jag och betade av de sista avsnitten av den strålande teveserien Dexter. Jag såg Michael C Halls ansikte i ett reklaminslag, Canal+ skulle börja visa serien. Eftersom Michael gjorde en strålande rollprestation som David i Six Feet Under så banade jag min väg mot tvtorrents.com och tankade hem serien. Och det gjorde jag rätt i.

Dexter Morgan adopterades när han var ungefär 3-4 år. Ingen vet vad som hänt innan han togs upp av familjen Morgan, Dexters förflutna är höljt i dunkel. Men vad hans adoptivpappa Harry snart upptäcker är att Dexter gärna dödar djur. Istället för att ta sin son till en psykolog lär han honom allt som finns att lära i konsten att döda, något han lärt sig i sitt jobb som polis. Dexter får lära sig att hantera sin drift, men att bara döda onda människor.

I vuxen ålder börjar han arbeta som blodtekniker inom Miamis polisväsende. Dexter studerar blodstänk och analyserar brottscener. Och på sidan om arbetar han som sadistisk massmördare.

Michael C Hall och de andra skådesspelarna är alla strålande och serien ruskigt spännande. Dexter må vara massmördare men brottas ändå med tankar, grubblerier och funderingar på hur och var han passar in i världen. Efter hand vävs även en detektivhistoria in då han börjar försöka luska ut var han kommer från, var hans lust att döda kommer ifrån och vilken hans biologiska familj är.

Lite små trökigheter finns med i serien, som att en del gåtor löses lite för fort och lite för enkelt med lite för snabba sökningar i lite för lättillgängliga dataarkiv. Lite traditionella offer-kvinnor och starka män tröttar till serien en gnutta också. Men bara en gnutta, för bortser man från de små petitesserna så är serien jävligt väl värd att se.

Vinjetten och musiken är också helt underbara. Musiken speglar Miamis mexikanska sida väl och är redigt najs. Och vinjetten... Aldrig har en frukost framställts köttigare och blodigare än här. Och ändå äter han bara en good old american frukost. Kul och snyggt!

Så. Ladda hem eller kolla på Canal+ eller vänta tills serien kommer på en billigare tevekanal.


Från massmördare till inredning utan någon som helst fyndig övergång:

Det är fult att raljera över inredningsstilar, för min stil är inte finare än din och min lägenhet är finare i mitt öga och kanske inte i ditt.

Kanske tycker du att Kaffelatte, Chai, exprexo och schokla är fina färger och då ska du få tycka det. Kanske knäcker du upp locket på din färgburk och smackar upp en fondvägg eller två innan du ens möblerat lägenheten. Kanske är det så att färger är farliga, inte kan man ha ett helt rum i rött för oj vad svårt det blir för ögat!

Visst får man tycka som man vill och visst, vill man ha en lägenhet som är som en fet gäspning från magstödet, så får man det.

Något som man däremot förtjänar en fet snurrspark i plytet om man har i sitt hem är furu. Alla färger, alla träslag, alla material har sina små och stora plus, men furu har inget. Furu är något av det fulaste som finns, furu kommer aldrig bli snyggt oavsett hur många generationer det går och oavsett hur retro det kommer bli. Furu andas inte, nej det skriker ut: Billig skit!

Men visst kan man vara en snäll människa och ha en jättefin själ även om man har furu hemma. Men någon smak har man dock inte.

Mexitegel också. Kommer heller aldrig bli fint.