Jesper

För en liten stund sedan var jag och Olivia ute och gick och helt plötsligt ser jag en två meter hög monsterbil komma åkande. Nja, kanske inte två meter, men onödigt stor, onödigt bullrande och jääävligt onödigt onödig. Jag ser mig omkring och frågar:
Var är de otillgängliga bergen, urskogarna och tundran? Var är träskmarkerna och djungeln? Inte i Årsta i alla fall.

Vi promenerade vidare en bit och på en garageuppfart stod en bil med en dekal med texten Riktiga bilar drar minst 2 liter per mil. Ja, hujaja vad rolig man kan vara! Jag skrattar och slår mig på knäna likt frustpubliken till någon sommarbuskis på tv4. Så roligt är det att spy ut blybensin med kaskadspyeavgasröret.


Det finns så mycket skit i världen att man blir rätt trött ibland.

Sexism
Homofobi
Religion
Fanatism
Flåsgubbar
Ironisk sexism
Jag är inte rasist men...
Absolute hjärndöd 48
Jag vill kunna köpa min alkohol på Konsum för varför ska jag bli lidande för att vissa är för svaga för att kunna hantera alkoholen
Tevereklam
Radioreklam
Lugna favoriter
Det där är ingen hund, det är en råtta
Små flickor i rosa kläder och ryschpysch, små pojkar i kamouflagekläder och pickor - because boys will be boys


Jag kan vara en riktigt grinig gubbe ibland och jag har några personligheter som jag inte riktigt vill veta av;

En är nörden, nörden som sorterar skivor (nu mp3:or) och böcker, som tankar ner smal japansk pop och svår industrisynth. Som är ett offer för sin egen tystnad och sina egna tankar.

Den andra är gubben, han som surar över att det ligger skräp på gatan och som tittar på termometern innan han går ut, som sover exakt åtta timmar och grinar över grannar som festar.

Den tredje är han som inte kan ta kritik. Som blir sammanbiten och tvär. Som slår upp stora murar runt sig för att kunna vara den han alltid varit.


Men för det mesta är jag medveten, rolig, bitsk, kreativt tänkande, omtänksam, kärleksfull, tålmodig, livsbejakande och utvecklande. Jag älskar de små i världen, barn, tysta servicehusgamlingar, långsamma eller ångestskakande elever på Årsta gårds skola. De små, de tysta, de som står i bakgrunden. Med dem är jag öm, försiktig, lugn och stillsam.

Jag är en grinig gubbe, en hämmad nörd, en ömsint hand, en kärleksfull pojkvän, en roligt bitsk kompis, en skvallrande kollega, medveten konsument, en slarvande sopsorterare och mycket, mycket mer.

Jag är mer och mer för var dag.
Mer och mer. Jag är inte längre fast.
Jag rör mig. Framåt, bakåt, upp, ner, in, ut och
överallt.