Tapp-tapp-tapp

Jag insåg just att jag bara målat en tavla sen jag flyttade hit. Och den tavlan hade jag dessutom börjat på redan i Linköping. Det är fan skandal och jag blir nästan lite ledsen. Det spelar ingen roll att den förra tavlan blev asbra, För så vitt jag kan komma ihåg så har ingen sett den. Inte helt färdig i alla fall.

Den blir lite en markör över hur tomt mitt sociala liv är. Jag vet inte riktigt vad jag gör fel, eller vad det är jag inte gör. Är jag för dålig på att hålla kontakten med folk? Är jag mindre intressant än jag vill tro? Är det helt enkelt sommaren som börjar ta musten ur mig med allt jävla jobbande? Förmodligen stämmer alternativ ett och tre bäst.

Jag har fått erbjudande om att börja arbeta heltid på servicehuset och jag har tackat ja. Är det dumt? Kommer jag fastna än mer i hjulet jobba - sova - jobba - sova - jobba - sova - jobba - sukta - sova...

För det är det jag gör nu. Idag fick jag höra något löst om att kollegan Linda har något på gång med en kille i Stockholm och vips grips jag av det gamla hederliga vemodet. Jag vet att jag egentligen inte är särskilt intresserad av henne, mer än utseende och lätt-flörtmässigt sätt, men ändå. I sådana här stunder så sparkas jag i ansiktet av att jag är så singel som man kan bli. Jag vet att jag inte ska tråna och sukta och drömma, för det är då man inte hittar den rätta, men hur fan stänger man av trån-sukt-drömmandet? Klick. Nej, inte.

Jag hatar sommaren. Skitsamma att kvällarna och nätterna är underbart vackra, att hallon och vinbär är godast och att den där växten som är grå som jag inte minns namnet på luktar ljuvligt när man gnuggar den mellan fingrarna. Bristen på socialt liv och kärlek gör sig så jävla gällande just på sommaren så det är rent jävla bajsigt.

Jag är så singel som en människa kan bli. I alla fall idag.

För övrigt skakar mitt högra lillfinger nu och det är ju jävligt underligt när man försöker skriva på tangentbordet, fingret liksom tapp-tapp-tapp:ar innan det trycker ner å, ä och ö-tangenterna.

Så. Nu har jag tyckt synd om mig själv nog. Nu ska jag måla en ny tavla och imorrn åker jag till Örebro för att träffa världens bästa Lena.