Gräsänkling

Jag känner med personen/personerna som skrivit lappen på bilden nedan, tänk att förlora ett husdjur, vilken ångest! Aksinja och Olivia är lika mycket familjemedlemmar och mig kära som Lotta och min andra familj. Men... Formuleringen på lappen var lite rolig.

Katten är lik en puma till utseendet, den är stor och orange.

Jag ser framför mig ett lejon. Fan vad läskigt att ett lejon vandrar omkring och letar föda i Johanneshov... Fast, då kanske den äter upp kråkorna som störtdyker mot en, stararna (?) som bajsar folk i huvudet och pillertanten. Gärna också glasshitler. Ja tack.

Jag hoppas ni hittar er katt, det gör jag verkligen.















Jag är gräsänkling just nu. Det känns lite ovant då det är första gången jag är ensam med hundarna flera dagar. Tidigare har Olivia varit med mig till Västerås, men nu är det första gången jag är ensam med båda hundarna i vår lägenhet.

Det är intressant att för första gången i livet få uppleva kärlek. Att älska någon. Jag har aldrig älskat någon tidigare, annat än familj och vänner men det är ju inte samma sak. Det kommer vara så konstigt att lägga mig att sova utan Lotta som vilar sitt huvud på kudden av märket Bettan bredvid mig. Att sätta på Darth Vader imorrn bitti och dricka allt hans kaffe själv. Steka en omelett.

Tjofadderittanlambo, nu ska jag äta.